Datum och tid: 2025-02-21
Internationella relationer genomgår en avgörande förändring, där starka ledare och strategiska överenskommelser ersätter tidigare regler och multilaterala institutioner. Sir Alex Younger, före detta chef för MI6, analyserar utvecklingen och dess konsekvenser.
En ny världsordning
Enligt Sir Alex Younger befinner sig världen i en ”ny era”, där globala maktförhållanden inte längre bestäms av internationella institutioner utan av starka ledare och bilaterala överenskommelser. Han liknar dagens situation vid Jalta-konferensen 1945, då tre stormakter avgjorde mindre länders öden. Han ser detta som Donald Trumps, Vladimir Putins och Xi Jinpings inställning till internationella relationer, i skarp kontrast till Europas mer regelbaserade synsätt.
Younger menar att USA:s tidigare ”unipolära ögonblick”, då landet kunde forma världens ordning genom sin ekonomiska och militära övermakt, nu är förbi. USA är fortfarande en global stormakt, men dess inflytande har minskat relativt sett och viljan att dominera har avtagit.
Putins och Trumps maktspel
Putin anses ha dragit fördel av den växande osäkerheten. Enligt en fransk affärsman i Moskva har Kremls innersta krets fést för Trumps framgångar och ser honom som en allierad i strävan att försvaga Europas inflytande. Ryssland hävdar att om USA vill ha erkännande av sitt inflytande i den västra hemisfären, måste Rysslands intressen i Ukraina och Centralasien respekteras.
Trumps senaste uttalanden har fått Putins regim att jubla. Han har inte fördömt Rysslands invasion av Ukraina och har istället ifrågasatt president Volodymyr Zelenskyjs legitimitet. Younger ser detta som ett allvarligt problem, då det ger Kreml intrycket att Trump är påverkbar genom smicker och ekonomiska incitament.
Europa måste vakna
Younger varnar för att Europa inte fullt ut har anpassat sig till den nya verkligheten. ”Det enda som verkar räknas i den nya världsordningen är hård makt, inte våra värderingar och mjuka diplomati,” säger han. Europa står inför en avgörande fråga: hur kan det utveckla sin miltära kapacitet för att få en plats vid förhandlingsbordet?
Ett förslag från EU:s ledning om en 700 miljarder euro stor försvarsfond har lyfts fram som ett möjligt svar. Men Younger menar att utan en enad europeisk strategi kommer världsledare som Trump inte ta Europas röst på allvar.
Ukraina, NATO och framtidens konflikter
Trump och Putin verkar tala olika språk i sina förhandlingar om Ukraina. Trump ser frågan som en fastighetstransaktion: om Ryssland ges territorium kan freden upprättas. Putin, å andra sidan, ser Ukrainas existens som en oacceptabel utmaning mot rysk säkerhet. Younger betonar att Putins mål är att Ukraina ska upphöra att existera som en suverän stat.
Samtidigt har Ryssland signalerat att det inte accepterar några västerländska trupper i Ukraina. ”De vill att Ukraina ska vara ett försvarslöst land i kaos,” säger Younger. Han ser en risk för att Europa kan tvingas hantera situationen självt om USA drar sig tillbaka.
Möjliga utvägar och framtida scenarier
Trots allt anser Younger att Trump har betydande förhandlingsutrymme. Rysslands ekonomi är i kris, med hög inflation och militära resurser som närmar sig sin gräns. Putin har förlorat hundratusentals soldater, vilket påverkar hans position. ”Om Trump inser att en fritt existerande Ukraina är hans starkaste förhandlingskort, kan vi se en rimlig lösning,” säger Younger.
Men om Trumps strategi blir att ”göra sig av med Ukraina” och låta Europa hantera situationen på egen hand, kan det bli en katastrof.
Slutsats
Internationella relationer rör sig snabbt mot en era där makt är viktigare än regler. Europa måste agera för att behålla sitt inflytande, samtidigt som Trumps kommande beslut kan få avgörande konsekvenser för Ukraina och resten av världen.