Myndigheten för psykologiskt försvar konstaterar i årsredovisningen att hotet från otillbörlig informationspåverkan mot Sverige har ökat under 2024. Statsaktörer och andra grupper har riktat påverkan mot svenska institutioner, samhällsdebatter och viktiga politiska händelser.
Sverige blev medlem i Nato under året. Det påverkar hur psykologiskt försvar integreras i det bredare säkerhetspolitiska samarbetet. MPF har förstärkt sitt arbete inom forskning, utbildning och samverkan med både svenska och internationella aktörer för att möta hoten.
AI och deepfake-teknologi har skapat nya utmaningar där desinformationskampanjer blir mer sofistikerade och svårare att identifiera. MPF har därför genomfört utbildningar för myndigheter, journalister och andra samhällsaktörer för att stärka den kollektiva motståndskraften.
Myndigheten har fortsatt att ge stöd till Ukraina och Moldavien genom utbildningar och rådgivning. Insatserna har syftat till att stärka deras förmåga att hantera informationspåverkan och desinformationskampanjer.
Informationspåverkan har särskilt riktats mot Europaparlamentsvalet och andra politiska händelser. Påverkansaktiviteter i digitala miljöer, inklusive sociala medier och dataspel, har blivit ett växande hot.
Viktiga slutsatser
Hotbilden mot Sverige har intensifierats under året, särskilt från statsaktörer som använder informationspåverkan för att försvaga svenska institutioner och samhällsstrukturer.
Sveriges medlemskap i Nato innebär att psykologiskt försvar måste anpassas till det nya säkerhetsläget och integreras i alliansens arbete med informationssäkerhet och påverkan.
MPF har stärkt samarbetet med EU, Nato och andra internationella aktörer för att utveckla strategier och metoder mot informationspåverkan.
Myndigheten har genomfört omfattande stödinsatser till Ukraina och Moldavien i form av utbildningar, rådgivning och strategisk kommunikation.
Forskning om psykologiskt försvar har expanderat med nya studier om försvarsvilja, hotaktörer och informationspåverkan.
Utvecklingen av AI och deepfake har skapat en mer komplex hotbild där falsk information kan spridas snabbare och med högre trovärdighet.
MPF har genomfört utbildningar och informationskampanjer för att öka kunskapen och motståndskraften i samhället.
Politisk påverkan har varit en central del av påverkanskampanjer under året, särskilt i samband med Europaparlamentsvalet.
Dataspelsmiljöer har identifierats som en ny arena för informationspåverkan, där desinformation sprids och används för att påverka unga målgrupper.
Hotaktörer
Ryssland
Ryssland är den mest aktiva aktören när det gäller påverkansoperationer riktade mot Sverige och andra västliga demokratier.
Desinformation används för att sprida falska narrativ om Sverige, Nato och EU. Ryssland manipulerar information för att påverka opinionen om kriget i Ukraina och andra internationella frågor.
Sociala medier-kampanjer används för att förstärka splittrande debatter och öka polariseringen i svenska samhällsfrågor.
Extremistiska rörelser uppmuntras och i vissa fall finansieras för att skapa osäkerhet och misstro inom svenska institutioner.
Kina
Kinas påverkan är mer långsiktig och inriktad på att främja landets globala intressen genom strategisk informationsstyrning.
Statliga medier och diplomatiska kanaler används för att sprida Pekings narrativ om globala händelser.
Tekniska plattformar och algoritmer påverkas genom samarbete med kinesiska teknikföretag.
Akademiskt inflytande används för att styra forskningsnarrativ och påverka debatten om Kina i västvärlden.
Icke-statliga aktörer
Extremistiska grupper, konspirationsteoretiska nätverk och organiserade kriminella grupper utnyttjar digitala plattformar för att sprida falsk information.
Konspirationsteorier används för att skapa misstro mot institutioner och medier.
AI och deepfake-teknologi används för att skapa manipulerat innehåll och förvränga verklighetsuppfattningen.
Samarbete med statliga aktörer förekommer, där vissa icke-statliga grupper används för att sprida narrativ som gynnar främmande makters intressen.
Metoder och modus operandi
Desinformation sprids genom manipulerade nyheter, falska sociala mediekonton och statligt kontrollerade informationskanaler.
Narrativstyrning används för att påverka opinionen genom att sprida förvrängda eller felaktiga beskrivningar av händelser och politiska beslut.
Sociala medier-plattformar används för att skapa falska debatter, förstärka splittring och manipulera algoritmer för att styra informationsflödet.
AI-genererat innehåll och deepfake-teknologi används för att skapa trovärdiga men falska bilder, videor och röster.
Dataspelsmiljöer används som nya plattformar för desinformation och propaganda, riktade särskilt mot unga målgrupper.
Konsekvenser
Försämrad informationssäkerhet
Desinformation och påverkanskampanjer gör det svårare att avgöra vad som är sant och kan påverka beslutsfattande inom både offentlig och privat sektor.
Demokratisk destabilisering
Påverkansoperationer under val och andra politiska processer kan minska förtroendet för demokratiska institutioner och leda till ökad misstro bland medborgarna.
Polarisering i samhället
Främmande makter försöker skapa och förstärka sociala och politiska konflikter genom att exploatera känsliga frågor.
Teknologisk sårbarhet
AI och deepfake gör det svårare att identifiera och motverka falsk information, vilket påverkar hur samhället uppfattar och reagerar på information.
Hot mot nationell säkerhet
Informationspåverkan kan användas för att påverka Sveriges säkerhetspolitik, ekonomiska beslut och internationella relationer.
Slutsats
MPF har under 2024 fortsatt att stärka Sveriges psykologiska försvar genom forskning, utbildning och internationellt samarbete. Hotbilden är fortsatt komplex och förändras i takt med teknologiska framsteg.
Främmande makter som Ryssland och Kina fortsätter att använda avancerade metoder för att påverka opinionen i Sverige. Påverkansoperationer riktas mot demokratiska processer, mediekanaler och samhällsdebatten för att skapa osäkerhet och misstro.
För att motverka dessa hot krävs fortsatt forskning, utbildning och internationell samverkan. En ökad medvetenhet i samhället om riskerna med informationspåverkan är avgörande för att stärka den kollektiva motståndskraften.
Källa:
Källa: Myndigheten för psykologiskt försvar – Årsredovisning 2024