Sammanfattning
Den estniska utrikesunderrättelsetjänstens rapport för 2025 beskriver en fortsatt hög hotnivå från Ryssland, både militärt och genom hybridkrigföring. Ryssland har återuppbyggt sin armé och fortsätter att expandera, särskilt längs NATO:s gränser, med ökat fokus på drönarteknologi och sabotageoperationer i väst.
Trots ekonomiska svårigheter och internationella sanktioner lyckas Ryssland finansiera sin krigföring genom skuggfinansiering och kinesiskt stöd, särskilt i fråga om teknologi och handel. Kina möjliggör även Rysslands inköp av kritiska komponenter till vapensystem, vilket gör att rysk drönarproduktion kan fortsätta växa.
Rapporten pekar också på en intensifierad repression inom Ryssland, där den politiska eliten stryper opposition och yttrandefrihet. Samtidigt växer hotet från islamistisk extremism inom landet, då säkerhetstjänsternas resurser främst är riktade mot Ukraina och väst.
Globalt utnyttjar Ryssland BRICS och det globala syd för att sprida desinformation och skapa en narrativ där väst utmålas som skyldiga till att kriget fortsätter. Kremls ambition är att försvaga NATO:s sammanhållning och skapa en multipolär världsordning där väst har minskad inflytande.
För Estland och NATO innebär detta en ökad risk för rysk påverkan genom cyberattacker, sabotage, desinformation och militära hot. Belarus har också fallit allt djupare in i Rysslands sfär och genomgår en accelererad russifiering, vilket ökar hotbilden mot Baltikum.
I stort sett konstaterar rapporten att Rysslands strategiska mål kvarstår: att säkra sin geopolitiska position genom aggression, påverkan och militär upprustning, samtidigt som den västerländska enigheten undermineras genom propaganda och hybridkrigföring.
Key Findings
1. Militär hotbild och upprustning
• Ryssland utökar sin militära närvaro vid NATO:s gränser och bygger upp nya förband i Leningrad och Moskva militärdistrikt.
• Rysk drönarteknologi utvecklas snabbt och integreras i krigföringen, vilket ökar hotet mot NATO.
2. Hybridkrigföring och sabotage
• Ryssland genomför sabotageoperationer i Europa för att undergräva stödet för Ukraina.
• Cyberattacker och desinformationskampanjer riktas mot väst, särskilt genom ryska akademiker och propagandister.
3. Ekonomisk och politisk utveckling i Ryssland
• Den ryska ekonomin är pressad av sanktioner, men Kreml omfördelar resurser till krigsindustrin.
• Kina fungerar som en viktig mellanhand för att Ryssland ska kunna fortsätta importera teknologi trots sanktioner.
4. Intern repression och extremism
• Kreml skärper sin kontroll över befolkningen, vilket leder till växande missnöje.
• Islamistiska extremister ser Ryssland som en sårbar måltavla och har genomfört flera terrorattacker.
5. Geopolitisk strategi och BRICS
• Ryssland använder BRICS som en plattform för att sprida sin anti-västliga agenda och minska beroendet av USA.
• Minsk blir alltmer en rysk lydstat, där russifieringen intensifieras.
Hotaktörer, metoder och exempel
Hotaktörer
• Ryssland – Huvudaktören bakom militära och hybridangrepp mot väst.
• Kina – Möjliggör Rysslands teknologiska utveckling genom att kringgå sanktioner.
• Islamistiska extremister – Utnyttjar Rysslands svaga interna säkerhetsfokus för att genomföra attentat.
Metoder
• Militär upprustning – Ökad närvaro av ryska trupper vid NATO:s gränser.
• Hybridkrigföring – Cyberattacker, sabotage och desinformation riktade mot väst.
• Ekonomiska och diplomatiska strategier – Användning av BRICS för att minska beroendet av väst.
Exempel
• Sabotage i Europa – Ryska aktörer misstänks för attacker mot infrastruktur för att destabilisera stöd till Ukraina.
• Terrorattacker i Ryssland – Islamiska staten genomförde en attack i Moskva i mars 2024 med 145 dödsoffer.
• Kinesiskt stöd till Ryssland – Kina levererar kritiska komponenter för rysk vapenteknologi trots sanktioner.
Slutsats
Den säkerhetspolitiska situationen i regionen är fortsatt kritisk, med Ryssland som en aktiv hotaktör. Militär upprustning, sabotagekampanjer och desinformation är centrala inslag i Kremls strategi. Samtidigt fördjupas Rysslands beroende av Kina, vilket möjliggör fortsatt militär utveckling trots sanktioner.
Hotet mot Estland och NATO består av både konventionella militära hot och hybridangrepp, där särskilt informationskrigföring och sabotage är viktiga komponenter. Det är avgörande att västvärlden bibehåller sammanhållning och motståndskraft mot dessa hot.
Källor:
Estonian Foreign Intelligence Service
International Security and Estonia 2025 – Estonian Foreign Intelligence Service