Pågående dödligt våld (PDV) i skolor och offentliga miljöer är ett allvarligt samhällsproblem som kräver omfattande forskning och förebyggande insatser. Denna rapport syftar till att belysa fenomenet genom att presentera aktuell statistik, vetenskapliga studier och exempel på inträffade händelser, samt att diskutera förebyggande åtgärder och strategier.
Här publicerar vi en sammanställning av rådgivning och vägledningar. Efter dessa fördjupar vi oss ytterligare i ämnet.
MSB:s insatser för att stärka skyddet mot terrorism i offentliga miljöer
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetar för att minska samhällets sårbarhet för terrorism och antagonistiska hot, särskilt på platser där många människor samlas. Genom kunskapshöjande insatser, såsom vägledningar, webbutbildningar och filmer, syftar MSB till att öka medvetenheten och förmågan att förebygga och hantera terrorattentat. Arbetet omfattar även att integrera fysiskt skydd i stadsplaneringen och att ge praktiska råd till aktörer inom offentlig miljö, inklusive skolor, trossamfund och evenemangsarrangörer.
Förebyggande av skolattentat – Vägledning och beredskap
Samverkan vid pågående dödligt våld i publika miljöer
MSB har, i samarbete med Polismyndigheten och Socialstyrelsen, tagit fram en vägledning för att förbättra hanteringen av pågående dödligt våld (PDV) i offentliga miljöer. Vägledningen syftar till att stärka samordningen mellan olika aktörer och innehåller riktlinjer för mental förberedelse, gemensam planering samt utbildning och övning. Fokus ligger på att rädda liv genom snabb och effektiv insats vid allvarliga våldshändelser.
https://www.msb.se/sv/publikationer/vagledning–samverkan-vid-pagaende-dodligt-vald-i-publik-miljo
Fly – Sök skydd – Larma (för skolan)
Filmen riktar sig till skolledning, skolpersonal, politiker, säkerhetsansvariga och äldre elever. Den ger handfasta råd om vad man ska göra vid ett skolattentat.
Filmen är inte lämplig för yngre elever.
Skydds principer för skolan
Filmen ger handfasta råd kring hur man kan arbeta med säkerhet i skolan före och under ett skolattentat.
Fördjupning
PDV definieras som situationer där en eller flera gärningspersoner aktivt använder dödligt våld mot andra människor i en pågående händelse. Dessa incidenter kan inträffa i olika miljöer, inklusive skolor, arbetsplatser och andra offentliga platser. Fenomenet har fått ökad uppmärksamhet globalt på grund av dess allvarliga konsekvenser för samhället.
Statistik och omfattning
Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) inträffade under perioden 2010–2022 sju händelser av dödligt våld i svenska skolor, med totalt tio dödsoffer. Dödligt våld i skolan är något Sverige tidigare varit i princip förskonat från.
Utöver dessa incidenter har det skett en ökning av grovt våld i skolmiljöer. Brå rapporterar att skolan är den vanligaste platsen för 15-åringar att bli utsatta för grovt våld. Under de senaste 15 åren har det dock skett en minskning i antalet händelser där våldet varit så pass grovt att någon behövt söka vård. Både förövare och utsatta för grovt våld i skolan tillhör i hög utsträckning en sårbar grupp som också har andra problem.
I en internationell kontext har USA varit särskilt drabbat av skolskjutningar. Enligt en studie publicerad i tidskriften Journal of School Violence har antalet skolskjutningar i USA ökat under de senaste decennierna, med betydande variationer mellan olika delstater och skolor. Studien identifierar flera riskfaktorer, inklusive tillgång till skjutvapen, psykisk ohälsa och social isolering.
Exempel på händelser
Sverige
I februari 2025 inträffade en tragisk händelse på Campus Risbergska i Örebro, där en gärningsman öppnade eld och dödade tio personer. Gärningsmannen, som tidigare kan ha varit elev vid skolan, hittades död på platsen tillsammans med tre vapen och en stor mängd oanvänd ammunition. Motivet bakom dådet är ännu oklart, men det finns inga initiala indikationer på terrorism.
En annan allvarlig incident inträffade i oktober 2015 på Kronans skola i Trollhättan, där en 21-årig man attackerade elever och personal med ett svärd, vilket resulterade i tre dödsfall. Gärningsmannen sköts av polis på platsen och avled senare av sina skador. Denna händelse ledde till en nationell diskussion om säkerheten i skolor och behovet av förebyggande åtgärder.
Internationellt
I USA har flera uppmärksammade skolskjutningar ägt rum, bland annat massakern på Columbine High School i Colorado 1999, där två elever dödade tolv klasskamrater och en lärare innan de tog sina egna liv. Denna händelse har studerats ingående och har lett till omfattande forskning om orsakerna bakom skolskjutningar och hur de kan förebyggas.
En annan tragisk incident inträffade 2012 på Sandy Hook Elementary School i Connecticut, där en ensam gärningsman sköt och dödade 26 personer, varav 20 var barn i åldrarna 6–7 år. Denna händelse ledde till en förnyad debatt om vapenlagar och mental hälsa i USA.
Orsaker och riskfaktorer
Forskning har identifierat flera faktorer som kan bidra till risken för PDV i skolor och offentliga miljöer:
• Psykisk ohälsa: Många gärningspersoner har en historia av psykiska problem, inklusive depression, ångest och personlighetsstörningar.
• Social isolering: Gärningspersoner är ofta socialt isolerade och kan ha upplevt mobbning eller utanförskap.
• Tillgång till vapen: Lättillgänglighet till skjutvapen ökar risken för dödligt våld.
• Tidigare våldsamt beteende: En historia av våldsamt eller antisocialt beteende kan vara en indikator på framtida våldshandlingar.
En meta-analys publicerad i Aggression and Violent Behavior fann att dessa faktorer ofta samverkar och att ingen enskild faktor är tillräcklig för att förutsäga PDV. Studien betonade vikten av en holistisk förståelse av gärningspersoners bakgrund och motiv.
Förebyggande åtgärder
För att minska risken för pågående dödligt våld (PDV) i skolor och offentliga miljöer har flera strategier föreslagits och implementerats i olika länder. Dessa inkluderar:
1. Hotbedömningsteam
• Skapandet av multidisciplinära team inom skolor och offentliga institutioner för att identifiera och hantera potentiella hot.
• Hotbedömning innebär att tidigt upptäcka individer som visar tecken på att planera våldsdåd och att ingripa innan en attack sker.
• I USA har “Threat Assessment Teams” implementerats i många skolor efter masskjutningen i Columbine 1999 och har visat sig minska antalet våldsincidenter (Cornell & Sheras, 2006).
2. Mentala hälsoprogram
• Implementering av program som främjar psykisk hälsa och erbjuder stöd till elever och personer i behov.
• Studier visar att tidig intervention vid psykiska besvär kan minska risken för våldsamt beteende (Vossekuil et al., 2002).
• Sverige har ökat satsningen på elevhälsa och kuratorstjänster i skolor, vilket är ett steg mot att identifiera och stödja utsatta individer.
3. Säkerhetsåtgärder i skolor och offentliga miljöer
• Ökad säkerhetsnärvaro genom anställning av skolpoliser och säkerhetsvakter.
• Användning av kamerabevakning, metalldetektorer och låssystem.
• Enligt en studie från RAND Corporation (2018) minskar dessa åtgärder skolvåld men kan samtidigt påverka skolmiljön negativt om de skapar en känsla av övervakning och repression.
4. Striktare vapenlagstiftning
• Länder med striktare vapenlagar har generellt sett färre incidenter av dödligt våld i skolor.
• En jämförande studie mellan USA och Australien visade att efter Australiens vapenreform 1996 (National Firearms Agreement) har inga skolskjutningar ägt rum i landet, till skillnad från USA där fenomenet har fortsatt att öka (Chapman et al., 2006).
5. Utbildning och krisberedskap
• Många skolor och offentliga byggnader genomför regelbundna övningar för att hantera en pågående attack.
• “Run, Hide, Fight”-metoden används ofta i USA som en strategi för att överleva en skjutning.
• I Sverige har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) publicerat riktlinjer för hur skolor och offentliga platser kan hantera hot och krissituationer (MSB, 2023).
Samhälleliga och juridiska åtgärder
Utöver de direkta förebyggande åtgärderna har många länder vidtagit juridiska och policyinriktade åtgärder för att motverka PDV.
Lagstiftning om terrorbrott och våldsdåd
• Många länder har skärpt lagarna kring terrorbrott och grova våldsbrott.
• I Sverige innebär förändringar i terrorlagstiftningen att även planering av våldsbrott kan bestraffas, vilket ger myndigheter större möjlighet att ingripa i ett tidigt skede (Regeringskansliet, 2023).
Samverkan mellan myndigheter och skolor
• Skolor, socialtjänst, polis och psykiatri behöver samverka för att identifiera och hjälpa individer som kan utgöra ett potentiellt hot.
• I Sverige har man infört samverkansmodeller liknande de som används vid riskbedömning av våld i nära relationer (SARA-V3, RNR-modellen) för att bedöma hot i skolmiljöer (BRÅ, 2023).
Sociala mediers roll och övervakning av hot
• Många gärningspersoner har tidigare uttryckt hot eller varningssignaler på sociala medier innan en attack.
• AI och datainsamling används i vissa länder för att identifiera hotfullt beteende på nätet (O’Toole, 2020).
• Samtidigt väcker detta debatter om integritet och risk för falska anklagelser.
Framtida forskning och rekommendationer
Trots omfattande forskning kvarstår många frågor kring PDV. Några områden som behöver vidare studeras är:
• Effektiviteten av olika förebyggande åtgärder: Vilka strategier fungerar bäst i olika kulturella och socioekonomiska kontexter?
• Psykologiska profiler av gärningspersoner: Finns det gemensamma faktorer som kan identifieras och användas för tidig intervention?
• Hur sociala medier påverkar radikalisering och våldsbenägenhet: Kan vi utveckla etiska metoder för att identifiera och ingripa mot individer som visar tecken på att planera våldsdåd?
En ökad internationell samverkan och mer forskning om ämnet kan bidra till att minska framtida incidenter av pågående dödligt våld.
Stöd och vägledning från MSB
MSB:s arbete för att öka skyddet mot terrorism i offentliga miljöer fokuserar på att stärka beredskapen och minska sårbarheten i samhället. Genom vägledningar, utbildningar och säkerhetshöjande åtgärder stödjer MSB aktörer som skolor, trossamfund och evenemangsarrangörer.
Huvudinnehåll:
• Förebyggande åtgärder: Praktiska råd om hur organisationer kan identifiera och hantera säkerhetshot.
• Utbildning och vägledning: Webbutbildningar och guider för att öka kunskap om terrorhot.
• Fysiskt skydd och stadsplanering: Riktlinjer för att integrera säkerhet i byggnader och offentliga platser.
• Information till allmänheten: Filmer och material som lär ut hur man agerar vid en attack.
Målet är att öka medvetenheten och skapa en tryggare miljö för både individer och samhället som helhet.
Källförteckning
1. Brottsförebyggande rådet (BRÅ). (2024). Grovt våld i skolan. Hämtad från:
https://bra.se/rapporter/arkiv/2024-03-22-grovt-vald-i-skolan
2. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). (2023). Vägledning – Samverkan vid pågående dödligt våld i publik miljö. Hämtad från:
https://www.msb.se/sv/publikationer/vagledning–samverkan-vid-pagaende-dodligt-vald-i-publik-miljo/
3. Regeringskansliet. (2023). Ny terrorlagstiftning ska stärka Sveriges säkerhet. Hämtad från:
https://www.regeringen.se/artiklar/2023/04/ny-terrorlagstiftning-ska-starka-sveriges-sakerhet/
4. RAND Corporation. (2018). School Security Measures and Their Effectiveness. Hämtad från:
https://www.rand.org/pubs/research_briefs/RB10002.html
5. Chapman, S., Alpers, P., Agho, K., & Jones, M. (2006). Australia’s 1996 gun law reforms: Faster falls in firearm deaths, firearm suicides, and a decade without mass shootings.Injury Prevention, 12(6), 365-372.
6. Cornell, D. G., & Sheras, P. L. (2006). Guidelines for Responding to Student Threats of Violence. Guilford Press.
7. Vossekuil, B., Fein, R., Reddy, M., Borum, R., & Modzeleski, W. (2002). The Final Report and Findings of the Safe School Initiative: Implications for the Prevention of School Attacks in the United States. U.S. Secret Service & U.S. Department of Education.
8. O’Toole, M. E. (2020). The School Shooter: A Threat Assessment Perspective. Federal Bureau of Investigation.
Denna sammanställning av forskning, statistik och exempel ger en bred bild av pågående dödligt våld i skolor och offentliga miljöer, samt de åtgärder som kan vidtas för att förebygga framtida tragedier.