Den norska säkerhetstjänstens nationella hotbedömning för 2025, utgiven av Politiets sikkerhetstjeneste (PST), ger en omfattande bild av de mest betydande hoten mot Norges säkerhet. Rapporten lyfter särskilt fram hot från statliga aktörer som Ryssland, Kina och Iran, samt de ökade riskerna för hybridkrigföring, cyberattacker och extremism.
Statliga hot: Spionage, sabotage och påverkansoperationer
Ryssland: Eskalerat sabotagehot
Rapporten fastslår att Ryssland utgör det största hotet mot europeisk säkerhet. Efter utvisningen av flera ryska underrättelseofficerare från Norges ambassad i Oslo 2023 har Ryssland försökt återuppbygga sin underrättelsekapacitet. Under 2024 genomförde ryska underrättelsetjänster ett flertal sabotageoperationer på europeisk mark, främst riktade mot infrastruktur kopplad till stödet för Ukraina.
Det är sannolikt att Ryssland under 2025 kommer att försöka genomföra liknande sabotage även i Norge, med målet att påverka den norska opinionen och förhindra fortsatt militärt och logistiskt stöd till Ukraina.
Kina: Ökande underrättelsehot och påverkansoperationer
Kina fortsätter att bedriva underrättelseverksamhet i Norge, både genom traditionell spionage och genom påverkansoperationer. Kinesiska aktörer använder lagliga och dolda metoder för att främja Kinas intressen, inklusive cyberoperationer och ekonomiska investeringar i strategiskt viktiga sektorer.
Under 2023 avslöjades en kinesisk digital påverkanskampanj riktad mot den norska allmänheten, där en falsk nyhetsplattform – Viking United News – spridde kinesisk propaganda via artiklar som imiterade norska nyhetskällor.
Ett växande problem är även Kinas försök att tysta kritiker och dissidenter i Norge. Representanter för den kinesiska staten har deltagit i norska konferenser med syfte att hota oppositionella och människorättsförsvarare.
Iran: Använder terror som utrikespolitiskt verktyg
Iran bedriver underrättelseoperationer i Norge och har historiskt använt terrorism och våld för att tysta kritiker och hämnas politiska oförrätter. En oroande utveckling är Irans ökade användning av proxy-aktörer, exempelvis kriminella nätverk i Europa, för att genomföra attentat.
I Sverige misstänks exempelvis iranska agenter ha anlitat kriminella grupper för att attackera Israels ambassad i Stockholm. Liknande metoder kan komma att användas i Norge under 2025.
Cyberhot och hybridkrigföring
Rapporten understryker att cyberhoten från främst Ryssland och Kina fortsätter att växa. Cyberoperationer används för att samla in information, störa samhällsviktiga funktioner och påverka den allmänna opinionen genom hack-and-leak-strategier, där stulen information sprids för att destabilisera motståndarländer.
Statliga cyberaktörer utnyttjar även proxy-grupper, såsom kriminella nätverk och hackergrupper, för att maskera sina operationer. Under 2024 avslöjades en kinesisk kommersiell aktör som sålde falska användarkonton och producerade påverkansmaterial åt den kinesiska staten.
PST varnar också för att artificiell intelligens (AI) i allt större utsträckning kommer att användas i cyberoperationer, särskilt inom social engineering, där AI kan förbättra phishingattacker och falsk informationsspridning.
Extremism och politiskt motiverat våld
Islamistisk extremism: Ökad radikalisering bland unga
Islamistisk extremism och högerextremism förblir de största terrorhoten i Norge. Rapporten bedömer att det är ”even chance” att individer från båda grupperna kommer att försöka genomföra terrorattentat i Norge under 2025, men att hotet från islamistiska extremister är något större.
Flera faktorer har bidragit till en ökad radikalisering, inklusive den pågående konflikten mellan Israel och Hamas, vilket har lett till ett ökat fokus på attacker mot judiska och israeliska mål.
En särskilt oroande trend är att allt yngre individer radikaliseras. Digitala plattformar som TikTok och Instagram används i allt större utsträckning för att sprida extremistiskt material. Under 2024 genomfördes fler islamistiska extremistattacker av minderåriga i väst än någonsin tidigare.
Högerextremism: Transnationella nätverk och accelerationism
Högerextrema miljöer utgör fortsatt ett hot, framförallt genom digitala nätverk där deltagarna uppmanas att begå våldsdåd. Dessa nätverk sprider konspirationsteorier om att ”den vita rasen” är hotad och att våld är nödvändigt för att påskynda samhällets kollaps – en ideologi känd som accelerationism.
Radikaliseringen sker i stor utsträckning via digitala plattformar, men även genom fysiska nätverk såsom Active Clubs, en högerextrem tränings- och kampsportsrörelse som etablerat sig i Norge.
Även här ses en oroande trend där allt yngre individer rekryteras. TikTok fungerar ofta som en inkörsport till högerextremt innehåll, vilket kan leda vidare till mer radikala forum på Telegram och andra krypterade plattformar.
Mål för framtida attentat
De mest sannolika målen för islamistiska extremister inkluderar:
• Civila, polis och militär personal
• Israels och judiska institutioner
• Kristna kyrkor och mötesplatser för HBTQ-personer
För högerextrema terrorister är sannolika mål:
• Invandrargrupper och flyktingförläggningar
• Politiker och journalister
• Judiska och muslimska institutioner
Sammanfattning
Rapporten från PST ger en dyster men detaljerad bild av de hot Norge står inför under 2025. Statliga aktörer, särskilt Ryssland, Kina och Iran, bedriver omfattande underrättelseverksamhet, hybridkrigföring och påverkansoperationer. Cyberhoten ökar, och digitala plattformar har blivit centrala arenor för både statsstödda påverkanskampanjer och extremistisk rekrytering.
Extremistiska hotbilder förändras, där både islamistiska och högerextrema nätverk utnyttjar digitala plattformar för att rekrytera allt yngre individer. Samtidigt förväntas hotbilden bli mer oförutsägbar, där teknologiska framsteg inom AI och cyberoperationer kan ge hotaktörer nya möjligheter att undgå upptäckt.
PST:s budskap är tydligt: Norge står inför en mer komplex och svårförutsägbar säkerhetssituation än på många år, där nationell och internationell samverkan är avgörande för att möta hoten.