Sammanfattning
Den litauiska hotbedömningen identifierar Ryssland, Belarus och Kina som de främsta hoten mot landets säkerhet. Rapporten belyser Rysslands aggressiva politik, sabotageoperationer och militära kapacitet trots pågående krig i Ukraina. Belarus beskrivs som en rysk lydstat som intensifierar underrättelseaktiviteter mot Litauen och genomför repressiva åtgärder mot oppositionella. Kina bedöms stödja Rysslands krigföring genom ekonomiskt och teknologiskt samarbete, samtidigt som det bedriver cyberespionage mot Litauen. Dessutom lyfts ökade säkerhetshot i Mellanöstern och Afrika fram, med särskild betoning på Irans och Rysslands växande aktiviteter.
⸻
Fördjupning
1. Ryssland – fortsatt aggression och hybridkrigföring
• Politisk och militär strategi: Ryssland betraktar relationen med väst som en gråzon mellan krig och fred. Det bedriver sabotage, cyberattacker och informationskrigföring för att undergräva västligt stöd till Ukraina.
• Ekonomisk uthållighet: Trots sanktioner kan Ryssland finansiera kriget i flera år genom militär expansion och ekonomisk anpassning, men på bekostnad av långsiktig stabilitet.
• Nukleär strategi: Ryssland har reviderat sin kärnvapendoktrin och använder kärnvapenhot för att avskräcka väst från att öka stödet till Ukraina.
• Hot mot Baltikum: Kaliningradregionen förblir en strategisk militär bas trots truppförflyttningar till Ukraina. Litauen och NATO:s östra flank utgör primära mål vid ett framtida begränsat ryskt angrepp.
2. Belarus – rysk lydstat och växande hot
• Politisk situation: Efter riggade val har Lukasjenko ytterligare konsoliderat sin makt och försöker samtidigt återuppbygga relationer med väst, utan att avvika från Moskvas linje.
• Underrättelsehot: Belarusiska säkerhetstjänster intensifierar övervakning av litauiska medborgare och den belarusiska diasporan, samt försöker rekrytera spioner genom utpressning.
• Militärt samarbete med Ryssland: Belarusiska flygkorridorer används för ryska drönarattacker mot Ukraina, vilket ökar risken för incidenter med NATO-länder.
3. Kina – diskret men strategisk expansion
• Stöd till Ryssland: Kina förser Ryssland med dubbelfunktionella varor och teknologi, vilket möjliggör fortsatt krigsföring utan att öppet bryta mot sanktioner.
• Cyberespionage och teknologisk infiltration: Kina använder akademiska samarbeten och underrättelsetjänster för att få tillgång till avancerad litauisk forskning, särskilt inom laserteknik, halvledare och bioteknik.
• Ekonomisk penetration: Kinas handelsrelationer med Ryssland växer, vilket stärker rysk ekonomisk motståndskraft samtidigt som Kina får fördelaktiga handelsvillkor.
4. Informations- och cyberhot
• Desinformationskampanjer: Ryssland anklagar Litauen för att vara russofobiskt och förvränga historien för att rättfärdiga sin egen geopolitik.
• Cyberattacker: Ryska och kinesiska aktörer riktar sig mot litauiska statliga system genom psykologisk manipulation och avancerade cyberverktyg.
• AI och deepfake-teknologi: Främmande makter använder generativ AI för att skapa falsk information, vilket förväntas öka i framtiden.
5. Globala krisområden
• Mellanöstern: Efter Hamas-attacken mot Israel och Israels svar har Irans inflytande i regionen minskat. Dock är konflikten långt ifrån över.
• Afrika: Ryssland utnyttjar instabilitet i Sahel-regionen och Sudan för att vinna geopolitiskt inflytande genom lågkostnadsstrategier, exempelvis genom Wagner-gruppen.
• Iran i Europa: Iran använder europeiska kriminella nätverk för attacker mot iranska dissidenter och judiska mål, vilket skapar nya säkerhetsrisker för EU-länder.
⸻
Faktakontroll och alternativa perspektiv
1. Rysslands ekonomiska uthållighet: Rapporten betonar att Ryssland kan finansiera kriget i flera år, men externa ekonomiska bedömningar, t.ex. från Världsbanken och IMF, indikerar att långsiktiga sanktionseffekter kan bli mer destruktiva än vad Litauen bedömer.
2. Kinas roll i Ukraina-kriget: Kina avstår från direkt militär hjälp till Ryssland, men rapportens beskrivning av teknologiskt samarbete stämmer överens med västerländska underrättelserapporter.
3. Belarusiska underrättelsehotet: Litauen lyfter särskilt fram risken för rekrytering av spioner, vilket andra säkerhetstjänster i regionen också varnar för, exempelvis Polen och Estland.
⸻
Strategiska rekommendationer för beslutsfattare
1. Försvar och avskräckning
• Öka NATO-närvaron i Baltikum för att avskräcka rysk aggression och minska Kaliningrads strategiska betydelse.
• Fördjupa det försvarspolitiska samarbetet med Tyskland och andra NATO-medlemmar för snabbare militära insatser vid en rysk eskalation.
• Modernisera cyberförsvaret för att bättre motstå hybridkrigföring och AI-drivna cyberhot.
2. Diplomati och internationell opinion
• Stärka Litauens röst i EU och NATO genom att driva på för ökade sanktioner mot Ryssland och Belarus.
• Koordinera narrativ med andra baltiska och nordiska länder för att motverka rysk desinformation och splittringsförsök.
• Bygga internationellt stöd för Taiwans representation som en strategisk motvikt mot Kinas aggression.
3. Ekonomisk resiliens och teknologisk suveränitet
• Diversifiera energiförsörjningen ytterligare för att minska sårbarheten för ryska hybridattacker.
• Skydda strategisk forskning och industri genom striktare kontroll av akademiska samarbeten med Kina.
• Öka investeringarna i försvarsindustrin för att stärka Litauens långsiktiga säkerhet och innovationsförmåga.
⸻
Summering
Litauens nationella hotbildsanalys 2025 visar en försämrad säkerhetssituation, där Ryssland fortsätter sin hybridkrigföring, Belarus fungerar som en rysk förlängning, och Kina stärker sitt ekonomiska och teknologiska inflytande. Litauen måste därför prioritera försvarsförmåga, internationell diplomati och ekonomisk motståndskraft för att hantera de växande hoten.
Källa: