Första rättsliga avgörandet skapar vägledning för myndigheter och kommuner
Den 4 februari 2025 meddelade Förvaltningsrätten i Stockholm en principiellt viktig dom om säkerhetsskyddschefens organisatoriska placering inom en kommunal verksamhet. Fallet, som rörde Linköpings kommun, är det första i sitt slag och klargör hur säkerhetsskyddslagens krav på säkerhetsskyddschefens placering ska tolkas.
Bakgrund: Tvist mellan kommunen och Länsstyrelsen
Länsstyrelsen i Västra Götalands län hade tidigare förelagt Linköpings kommun att säkerställa att deras säkerhetsskyddschef var direkt underställd kommundirektören. Föreläggandet innefattade även krav på att kommundirektören skulle ha såväl verksamhets- som personalansvar för säkerhetsskyddschefen samt att säkerhetsskyddschefen skulle ingå i kommunens ledningsgrupp.
Kommunen motsatte sig Länsstyrelsens krav och argumenterade för att deras befintliga organisation redan uppfyllde säkerhetsskyddslagens krav. Fallet togs därför till Förvaltningsrätten för prövning.
Domstolens bedömning
Förvaltningsrätten konstaterade att säkerhetsskyddschefen i Linköpings kommun organisatoriskt var placerad i kommunledningsstaben och formellt samt funktionellt direkt underställd kommundirektören. Även om säkerhetschefen hade personalansvaret för säkerhetsskyddschefen, ansåg rätten att detta inte stred mot lagens krav.
Rätten betonade att syftet med lagstiftningen är att säkerställa att säkerhetsskyddsarbetet har en direkt koppling till ledningen och att säkerhetsskyddschefen har möjlighet att påverka beslut. Så länge denna funktionella rapporteringsväg är tydlig och verksamheten prioriterar säkerhetsskyddsfrågor på ledningsnivå, anses lagens krav vara uppfyllda.
Konsekvenser av domen
Denna dom skapar viktig vägledning för hur kommuner och andra verksamheter kan organisera sitt säkerhetsskyddsarbete. Avgörandet visar att:
• Kravet på att säkerhetsskyddschefen ska vara “direkt underställd” högsta ledningen inte nödvändigtvis innebär att kommundirektören måste ha personalansvar för denne.
• Medlemskap i ledningsgruppen är inte ett absolut krav, så länge säkerhetsskyddschefen har direkt tillgång till ledningen i relevanta frågor.
• Funktionell rapportering och tydlig kommunikation väger tyngre än organisatoriska detaljer i bedömningen av säkerhetsskyddslagens efterlevnad.
Detta innebär att verksamheter som tidigare haft osäkerhet kring säkerhetsskyddschefens placering nu har en tydligare praxis att förhålla sig till.
Sammanfattning
Förvaltningsrättens dom i fallet med Linköpings kommun är ett vägledande avgörande inom säkerhetsskyddslagstiftningen. Domen klargör att direkt underställdhet handlar mer om rapporteringsvägar och inflytande än om formella organisatoriska strukturer. Det understryker vikten av att säkerhetsskyddschefen har en tydlig röst i ledningen, men ger samtidigt flexibilitet i hur detta kan organiseras.
Källförteckning
1. Certezza, “Första avgörandet om säkerhetsskyddschefens placering”
2. Regeringen, “Säkerhetsskyddslag (2018:585)”
3. Regeringen, “Proposition 2020/21:194 – Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet”
4. Svenska kraftnät, “Säkerhetsskyddschef – roll och ansvar”