Ekobrottsmyndighetens årsredovisning 2024 – En kamp mot ekonomisk brottslighet

Key Findings

1. Markant ökning av anmälda ekobrott

• Antalet brottsanmälningar till Ekobrottsmyndigheten ökade med 18 % jämfört med 2023.

• Totalt inkom 10 774 anmälningar, varav 80 % kom från Skatteverket och konkursförvaltare.

2. Effektivare utredningar trots högre arbetsbelastning

• Genomsnittlig utredningstid minskade från 190 till 160 dagar.

• Antalet inkomna brottsmisstankar ökade med 18 %, men myndigheten har lyckats hantera inflödet utan att bygga upp stora arbetsbalanser.

3. Ökad lagföring av ekobrottslingar

6 916 brottsmisstankar ledde till lagföring, en 33 % ökning jämfört med föregående år.

• Fler individer lagfördes – 2 702 personer, en ökning från 2 260 år 2023.

4. Stärkt arbete med att återta brottsvinster

• Yrkanden om förverkande av brottsutbyte ökade från 132 till 154 miljoner kronor.

• Nya regler om självständigt förverkande infördes i november 2024, vilket ger ökade möjligheter att beslagta tillgångar från kriminella.

5. Utökad internationell samverkan och brottsbekämpning

• Sverige anslöt sig till Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO), vilket stärker arbetet mot brott som skadar EU:s ekonomiska intressen.

• Ökat samarbete med nordiska länder och internationella brottsbekämpande organ.

6. Fokus på möjliggörare av ekonomisk brottslighet

• Revisorer, jurister och banktjänstemän pekas ut som aktörer som möjliggör ekobrott.

• Ekobrottsmyndigheten har ökat arbetet med att identifiera och lagföra dessa.

7. Satsning på digitala verktyg och brottsförebyggande insatser

• Avancerade digitala verktyg används för att spåra virtuella valutor och kartlägga penningtvätt.

• Fördjupad samverkan med näringsliv och kommuner för att förebygga bidragsbrott och arbetslivskriminalitet.

Sammanfattning

Ekobrottsmyndigheten har effektiviserat sitt arbete och hanterat en rekordstor ökning av ekobrott utan att tappa kontrollen över arbetsbalanserna. Samtidigt har fokus skiftat mot att återta brottsvinster, stärka internationella samarbeten och lagföra de aktörer som möjliggör brottsligheten.

Ökande ekobrott och myndighetens insatser

Ekonomisk brottslighet utgör en allt större utmaning för det svenska rättssystemet. Enligt Ekobrottsmyndighetens (EBM) årsredovisning för 2024 har antalet anmälda ekobrott ökat markant, med 18 procent fler anmälningar jämfört med föregående år. Det är en utveckling som speglar en alltmer avancerad och internationell brottslighet där företag används som brottsverktyg för att tvätta pengar, vilseleda kreditgivare och utnyttja välfärdssystem.

Myndighetens generaldirektör, Rikard Jermsten, betonar att kriminella nätverk blivit mer sofistikerade och att brottsupplägg nu ofta säljs och sprids i organiserade former. För att möta denna utveckling har Ekobrottsmyndigheten under året stärkt sin verksamhet på flera fronter.

Fler anmälningar men bibehållen effektivitet

En av de mest framträdande trenderna i årsredovisningen är det ökade inflödet av ärenden. Under 2024 mottog EBM 10 774 anmälningar, vilket innebär en ökning med över 1 600 anmälningar jämfört med året innan. En betydande del av dessa kommer från konkursförvaltare och Skatteverket, vilket visar hur tätt kopplad ekobrottsligheten är till företag och skattesystemet.

Trots det ökade inflödet har myndigheten lyckats hålla arbetsbalanserna på en stabil nivå och till och med kortat genomströmningstiderna för utredningar. Med en genomsnittlig utredningstid på 160 dagar (jämfört med 190 dagar föregående år) har EBM visat prov på ökad effektivitet, särskilt i de mer komplexa och resurskrävande ärendena.

Fokus på återtagande av brottsvinster

Ett av Ekobrottsmyndighetens prioriterade områden är att begränsa vinsterna från kriminell verksamhet. Under 2024 har arbetet med tillgångsinriktad brottsbekämpning intensifierats, vilket resulterat i fler framställda yrkanden om förverkande av brottsutbyte och företagsbot. Totalt yrkades förverkande på 154 miljoner kronor, en ökning från 132 miljoner föregående år.

Den nya lagstiftningen om självständigt förverkande, som trädde i kraft i november 2024, ger myndigheten större möjligheter att beslagta egendom som misstänks komma från brottslig verksamhet, även utan en fällande dom för specifika brott. Myndigheten har redan inlett de första utredningarna med stöd av denna lag.

Samverkan med andra myndigheter och internationellt arbete

För att effektivisera bekämpningen av ekobrott samarbetar EBM med andra myndigheter såsom Polismyndigheten, Skatteverket och Åklagarmyndigheten. En ny samverkansform, “Sverige mot organiserad brottslighet”, har etablerats för att förena krafter mellan myndigheter och näringslivet.

På det internationella planet har Sverige under året förberett sig för anslutningen till den Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO). Detta innebär att svenska utredare och åklagare nu kan arbeta mer direkt med brott som skadar EU:s ekonomiska intressen, till exempel bedrägerier kopplade till EU-bidrag.

Nya hotbilder och framtida utmaningar

En av de mest oroande trenderna i årsredovisningen är hur kriminella använder professionella rådgivare – revisorer, jurister och banktjänstemän – för att möjliggöra brottsupplägg. Detta har lett till ett ökat fokus på att identifiera och lagföra dessa “möjliggörare”, vilket kräver djupare samarbete med branschorganisationer och ett ökat informationsutbyte.

Digitaliseringen innebär också både möjligheter och utmaningar. Ekobrottsmyndigheten har satsat på avancerade digitala verktyg för att spåra transaktioner, särskilt inom området för virtuella valutor, där brottsligheten är svårspårad och gränsöverskridande.

Sammanfattning

Ekobrottsmyndighetens årsredovisning för 2024 målar upp en bild av en myndighet som står inför stora utmaningar men samtidigt visar på imponerande resultat. Trots ett ökat inflöde av ärenden har utredningstiderna minskat och lagföringen ökat. Arbetet med att återta brottsvinster har förstärkts, och myndigheten har utvecklat nya samverkansformer för att bekämpa den organiserade brottsligheten.

Men ekobrottsligheten utvecklas snabbt, och det krävs fortsatta insatser för att möta framtida hot. Genom ökad digitalisering, förbättrat internationellt samarbete och en fortsatt fokusering på möjliggörare kan Ekobrottsmyndigheten stärka samhällets motståndskraft mot ekonomisk brottslighet.

Källor:

Ekobrottsmyndighetens årsredovisning 2024