English (UK) 
Svenska 
Med en snabbt eskalerande hotbild inom cybersäkerhet har EU och Sverige antagit nya regelverk och strategier för att skydda samhällsviktig verksamhet och finansiella system. Genom införandet av NIS2-direktivet och DORA-förordningen samt nationella initiativ från MSB, NCSC och Säkerhetspolisen har grunden lagts för att hantera dagens cyberutmaningar. Artikeln undersöker dessa regelverk och presenterar en detaljerad checklista över åtgärder baserade på officiella källor.
NIS2-direktivet: En ny standard för cybersäkerhet
Utökade krav och ansvar
EU:s NIS2-direktiv (Direktiv (EU) 2022/2555) ersätter det tidigare NIS-direktivet och omfattar fler sektorer, inklusive offentlig förvaltning, energi, transport och digitala tjänster. Direktivet kräver att organisationer:
• Rapporterar cyberincidenter inom 24 timmar: Detta inkluderar alla incidenter som kan påverka kontinuiteten i samhällsviktig verksamhet.
• Utför regelbundna riskbedömningar: Organisationer ska identifiera potentiella svagheter i sina system och åtgärda dessa omgående.
• Upprättar säkerhetsåtgärder: Säkerhetsrutiner ska inkludera övervakning, incidenthantering och kontinuerlig utbildning.
MSB har publicerat riktlinjer för implementering av NIS2 i Sverige, där fokus ligger på att etablera robusta säkerhetsmekanismer och säkerställa kontinuitet i verksamheten. SOU 2024:18 föreslår dessutom att alla samhällsviktiga aktörer utser en cybersäkerhetsansvarig som ansvarar för att samordna åtgärder.
• Källa: MSB, NIS2-direktivet, s. 8–12.
• Källa: Regeringen, SOU 2024:18, s. 15–20.
DORA-förordningen: Säkerhet för finanssektorn
Förbättrad digital motståndskraft
DORA (Digital Operational Resilience Act) har som mål att stärka finanssektorns motståndskraft mot cyberhot. Bland kraven finns:
• Tester av IT-systemens säkerhet: Finansiella aktörer ska regelbundet testa sina system för att identifiera sårbarheter.
• Strikta krav på tredjepartsleverantörer: Leverantörer som erbjuder kritiska tjänster ska uppfylla höga säkerhetsstandarder.
• Incidentrapportering: Aktörer måste rapportera cyberincidenter snabbt till tillsynsmyndigheter för att möjliggöra samordnade insatser.
Finansinspektionen (FI) har betonat vikten av att implementera dessa krav för att minska risken för störningar som kan få allvarliga konsekvenser för den finansiella stabiliteten i Sverige.
• Källa: FI, Om DORA, s. 9–12.
• Källa: EUR-Lex, DORA-förordningen, s. 15–18.
NCSC:s roll och rapporter
Praktiska insikter och vägledningar
Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) har publicerat en rad rapporter som adresserar aktuella hotbilder och föreslår åtgärder:
• Utpressningsangrepp – Temafördjupning: Rapporten betonar vikten av att säkerhetskopiera data offline och att begränsa åtkomsten till känsliga system genom multifaktorautentisering. (NCSC, Utpressningsangrepp, s. 9–11.)
• Cybersäkerhet i Sverige 2022 – Hot och beroenden: Denna rapport fokuserar på organisationers beroenden av tredjepartsleverantörer och föreslår diversifiering av leveranskedjor som en åtgärd för att minska sårbarheter. (NCSC, Cybersäkerhet i Sverige, s. 12–14.)
• Åtgärder för ett säkrare digitalt privatliv: Här betonas vikten av att använda starka lösenord, kryptera känslig information och undvika osäkra nätverk. (NCSC, Digitalt privatliv, s. 4–6.)
Säkerhetspolisens insatser
Skydd mot cyberspionage och sabotage
Säkerhetspolisen (Säpo) arbetar för att identifiera och motverka cyberhot riktade mot svensk kritisk infrastruktur. Deras rekommendationer inkluderar regelbundna sårbarhetsanalyser, implementering av kryptering och användning av avancerade autentiseringsmetoder. Säpo framhåller att samarbetet mellan privat och offentlig sektor är avgörande för att skydda känslig information och minska risken för insiderhot.
• Källa: Säkerhetspolisen, Cybersäkerhet, s. 8–10.
Rekommenderade åtgärder: Checklista
1. Utveckla incidenthanteringsförmåga
• Upprätta en detaljerad plan för upptäckt, rapportering och hantering av cyberhot. (MSB, NIS2-direktivet, s. 12.)
2. Säkra kritiska system
• Inför redundans i IT-system och lagra säkerhetskopior offline. (NCSC, Utpressningsangrepp, s. 10.)
• Kryptera känslig information och tillämpa multifaktorautentisering. (NCSC, Digitalt privatliv, s. 6.)
3. Utbilda personalen
• Genomför regelbundna säkerhetsutbildningar och simuleringar av cyberattacker. (Säpo, Cybersäkerhet, s. 10.)
4. Diversifiera leveranskedjor
• Använd flera leverantörer och kravställ säkerhetsstandarder hos tredjepartsleverantörer. (NCSC, Cybersäkerhet i Sverige, s. 14.)
5. Internationellt och nationellt samarbete
• Delta i EU:s cybersäkerhetsinitiativ och samarbeta med NCSC och Säkerhetspolisen. (MSB, Skydd av samhällsviktig verksamhet, s. 18.)
Slutsats
Med införandet av EU:s NIS2-direktiv och DORA-förordningen samt förstärkta nationella insatser från MSB, NCSC och Säkerhetspolisen, har Sverige tagit avgörande steg för att stärka sin cybersäkerhet. Genom att implementera de detaljerade åtgärderna i checklistan kan svenska myndigheter och företag inte bara skydda sina egna system utan också bidra till en säkrare digital framtid för samhället.
Källor
4. FI – Om DORA
5. EUR-Lex – DORA-förordningen
7. NCSC – Cybersäkerhet i Sverige
