1. Sammanfattning
Rapporten från Brottsförebyggande rådet (Brå) analyserar otillåten påverkan från systemhotande aktörer – främst kriminella nätverk och våldsbejakande extremistgrupper – riktad mot kommunal förvaltning och förtroendevalda. Studien visar att även om omfattningen av påverkan är svår att kvantifiera, förekommer påverkansförsök i flera former och med potentiellt allvarliga konsekvenser.
Fyra huvudsakliga motiv för påverkan identifieras: påverkan av individ- eller verksamhetsbeslut, påverkan i lokalsamhället samt ideologiskt motiverad påverkan. Kommunala funktioner med svagt skydd, personberoende rutiner eller utsatt fysisk närhet är särskilt sårbara. Brå lyfter brister i förebyggande arbete, underrapportering och otydliga ansvarsförhållanden som strukturella riskfaktorer.
Brå föreslår åtgärder på flera nivåer, med tonvikt på förebyggande arbete, ökad samverkan och förbättrad kommunikation mellan polis, kommuner och partier. Rapporten kompletteras med en handbok riktad till kommuner.
⸻
2. Fördjupning
Vad är otillåten påverkan?
Otillåten påverkan definieras som olagliga eller olämpliga handlingar som syftar till att påverka tjänsteutövning eller politiska beslut. Det kan ske genom hot, mutor, trakasserier, vänskapskorruption eller subtila påtryckningar. Centralt är intentionen och den psykologiska effekten, inte bara den faktiska gärningen.
Aktörerna
Rapporten avgränsar “systemhotande aktörer” till organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism. Dessa grupper använder ett “kollektivt skrämselkapital” – deras blotta rykte kan ge effekt utan explicita hot. Ideologiskt motiverade angrepp (ofta digitala) kommer främst från högerextremister.
Fyra typer av påverkansförsök
1. Individbeslut – Hot mot beslut rörande enskilda, t.ex. i socialtjänsten.
2. Verksamhetsbeslut – Försök att påverka beslut om bidrag, tillstånd etc.
3. Lokalsamhälle – Strategiskt inflytande för att ostört bedriva verksamhet.
4. Ideologisk påverkan – Hat och hot för att tysta vissa politiska åsikter.
Sårbarheter i kommunerna
Små kommuner och relationstäta miljöer är särskilt sårbara. Riskfaktorer inkluderar ensamarbete, personkopplade roller och svag koppling mellan strategisk och operativ nivå. Hot om våld mot familjemedlemmar förekommer och har särskilt stor psykologisk effekt.
Konsekvenser
• Självcensur och avhopp från förtroendeuppdrag
• Omsättning på kritiska tjänster
• Sänkta säkerhetsnivåer i kommunal verksamhet
• Minskad medborgerlig tillit till demokratiska institutioner
Nuvarande arbete och brister
• Kommunerna har otydliga rutiner, låg kunskapsnivå och svag incidentrapportering.
• Partierna saknar ofta insyn i lokal utsatthet och stöd till lokal nivå.
• Polisen har starkare fokus på riksnivå, och arbetet varierar regionalt.
⸻
3. Faktakontroll
Rapportens slutsatser om sårbarhet i kommunal verksamhet stöds av tidigare Brå-rapporter (2016:13, 2023:14) och internationell forskning (bl.a. Harris & Leather 2012, Vidal-Marti 2023) om utsatthet för hot i offentlig verksamhet.
Brås påstående att riksdagsledamöter är mer utsatta än lokalpolitiker i antal men att lokala aktörer är mer sårbara stämmer överens med tidigare PTU-undersökningar (Brå 2023) och rapporter från SKR (2021a). Samma gäller kopplingen mellan ideologiskt motiverat hat och digitala kanaler.
Rekommendationen om bättre skydd för offentliganställda överensstämmer med förslag i proposition 2024/25:141 och andra statliga utredningar (SOU 2024:75), vilket tyder på god överensstämmelse med gällande policyutveckling.
Ingen del av rapporten framstår som ideologiskt vinklad eller empiriskt svag, men begreppet “systemhotande aktörer” skulle vinna på en tydligare definition ur ett juridiskt perspektiv.
⸻
4. Summering
Brås rapport visar att systemhotande aktörer utnyttjar strukturella svagheter i kommunal verksamhet för att utöva otillåten påverkan, vilket riskerar att underminera demokratiska processer och rättssäkerhet. Trots låg förekomst i absoluta tal, är konsekvenserna allvarliga när påverkan lyckas. Förebyggande arbete, kunskapsspridning, tydligare ansvarsfördelning och förbättrad samverkan mellan kommun, parti och polis är avgörande.
⸻
5. Källförteckning
1. Brå (2025). Otillåten påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar(Rapport 2025:4). PDF
2. Brå (2023). Politikernas trygghetsundersökning.
3. Akavia (2023). Hot och trakasserier bland kommunanställda.
4. CVE (2022). Våldsbejakande extremism och hot mot demokratin.
5. Statskontoret (2023). Korruption och otillåten påverkan i kommunal verksamhet.
6. MSB (2024). Samhällets skyddsvärden och civilt försvar.