1. Inledning
Silex Microsystems, ett svenskt högteknologiskt företag inom mikroelektromekaniska system (MEMS), har hamnat i centrum för en växande säkerhetspolitisk debatt. Planerna på att expandera verksamheten i Järfälla har lett till att kommunen vädjat till regeringen om att ingripa – på grund av oro för företagets kinesiska ägare och eventuella kopplingar till Kinas statliga intressen.
Frågan belyser konflikten mellan ekonomiska investeringar, kommunal självbestämmanderätt och Sveriges nationella säkerhet. Den här rapporten analyserar fallet ur flera perspektiv: teknologiskt, politiskt, juridiskt och internationellt.
⸻
2. Bakgrund: Silex Microsystems och expansionen i Järfälla
Silex grundades som en spinoff från KTH och har haft sin bas i Järfälla sedan början av 2000-talet. Företaget är en ledande global tillverkare av MEMS och fungerar som så kallat “foundry” för kunder inom bl.a. medicinteknik, fordonsindustri och telekom.
År 2015 förvärvades Silex av det kinesiska investmentbolaget GAE Ltd., som senare blev Beijing Sai Microelectronics – ett företag med kopplingar till kinesiska strategiska utvecklingsprogram. Trots detta uppger Silex att verksamheten fortsatt drivs helt under svensk kontroll.
Under 2024 meddelade Silex planer på att bygga en ny fabrik på 37 000 m² i Veddesta, Järfälla, vilket skulle göra företaget till en av kommunens största arbetsgivare.
Källor:
• Semiconductor Digest – Silex Strategic Acquisition by China
• Mitt i – Silex vill bygga jättefabrik i Veddesta
• Omni – Järfälla ber regeringen om hjälp att stoppa Kinabolag
⸻
3. Teknologins natur: MEMS och dess strategiska betydelse
MEMS (Micro-Electro-Mechanical Systems) är mikroskopiska mekaniska och elektroniska komponenter som används i sensorer, styrsystem och signalbehandling. Tekniken har “duala användningsområden” – det vill säga den kan användas både civilt och militärt.
I ett geopolitiskt läge där Kina och västvärlden tävlar om teknologiskt övertag, har MEMS blivit en strategiskt känslig sektor. Flera västländer granskar därför kinesiska investeringar i denna typ av teknologi med stor skepsis.
Källor:
• Electronic Design – Military and Commercial Use of MEMS
• Mitt i – Silex vill bygga jättefabrik i Veddesta
⸻
4. Kommunens oro: Säkerhet och juridiska begränsningar
Kommunstyrelsens ordförande Eva Ullberg (S) och vice ordförande Emma Feldman (M) har riktat sig till regeringen i en gemensam vädjan om hjälp att stoppa Silex expansion. Deras argument grundas i att kommunen inte har några juridiska verktyg för att avslå bygglov baserat på nationell säkerhet, trots allvarliga farhågor.
I en debattartikel menar de att kommunen tvingas medverka till att “gynna kinesiska intressen”, något de anser vara oförenligt med Sveriges strategiska intressen.
Källor:
• Dagens Nyheter – Lagen tvingar vår kommun att gynna kinesiska intressen
• Omni – Järfälla ber regeringen om hjälp att stoppa Kinabolag
⸻
5. Internationella jämförelser: Fallet Tyskland
Tyskland blockerade 2022 ett förvärv av det tyska halvledarföretaget Elmos Semiconductor av Silex Microsystems – just på grund av kopplingar till Kina och potentiella säkerhetsrisker. Detta visar hur andra europeiska länder agerar proaktivt i liknande situationer.
Källor:
• CNN – Germany blocks Chinese acquisition of chipmaker
• Elmos – Förvärvet stoppas av tyska staten
⸻
6. Företagets ståndpunkt: “Kinesiska ägare har inget inflytande”
Silex vd Edvard Kälvesten har upprepade gånger understrukit att de kinesiska ägarna inte har tillgång till företagets teknik eller styr verksamheten. Han har försäkrat att ingen tekniköverföring sker och att företaget följer svensk lag till punkt och pricka.
Källa:
• Mitt i – VD: Kinesiska ägarna har inget inflytande
⸻
7. Sveriges nya lagstiftning om utländska investeringar
Den 1 december 2023 trädde Sveriges lag om granskning av utländska direktinvesteringar (Lag 2023:560) i kraft. Lagen ger staten rätt att stoppa utländska investeringar i skyddsvärda sektorer om dessa kan hota nationell säkerhet, allmän ordning eller säkerhet.
Lagen tillämpas dock främst vid ägarförändringar – inte vid bygglov. Därför är det oklart om regeringen kan ingripa mot Silex inom lagens nuvarande ram.
Källor:
• Riksdagen – Lag (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar
• Inspektionen för strategiska produkter – Tillämpning av lagen
⸻
8. Slutsatser och rekommendationer
Silex-fallet illustrerar en krock mellan lokal utveckling och global geopolitik. Samtidigt som företaget skapar arbetstillfällen och teknologisk tillväxt, finns en växande misstänksamhet mot kinesiska investeringar i strategiska sektorer.
Rekommendationer:
• Regeringen bör överväga att utvidga lagens tillämpningsområde till att omfatta även byggprojekt i känsliga sektorer.
• Kommuner måste få tydligare riktlinjer och verktyg för att agera när säkerhetsintressen står på spel.
• En nationell säkerhetsanalys bör göras vid varje större investering i sektorer som MEMS, halvledare och telekommunikation.
• Sverige bör samordna sin investeringsgranskning med andra EU-länder för att säkerställa konsistens och skydd.