1. Sammanfattning
Säkerhetspolisens rapport för 2024–2025 beskriver ett allvarligt och föränderligt säkerhetsläge där Sverige påverkas av globala konflikter och hybridaktiviteter från främmande makter. Ryssland, Kina och Iran utgör de främsta hoten, med verksamhet som omfattar underrättelseinhämtning, sabotage, cyberangrepp och påverkansoperationer.
Rapporten identifierar också ett diversifierat terrorhot med både våldsbejakande islamistiska och högerextrema grupper samt ensamagerande individer som radikaliseras online. Samtidigt ses en ökad polarisering och antistatliga rörelser som kan utmana den svenska demokratin. Säkerhetspolisen lyfter behovet av att stärka skyddet genom förbättrad lagstiftning, myndighetssamverkan och säkerhetsskydd inom kritisk infrastruktur, akademi och näringsliv.
⸻
2. Fördjupning
Omvärldens påverkan på Sveriges säkerhet
• Ryssland: Bedrivs en aggressiv hybridkrigföring där sabotage, cyberangrepp och desinformationskampanjer används för att destabilisera västländer och minska stödet för Ukraina. Sveriges Nato-medlemskap ökar Rysslands underrättelseintresse.
• Kina: Långsiktig strategi för att skapa beroenden genom investeringar, teknikanskaffning och påverkansoperationer.
• Iran: Bedriver underrättelse- och påverkningsoperationer, särskilt riktade mot oppositionella i Sverige, samt finansiering av terrorverksamhet via organiserad brottslighet.
Ökade hot mot kritisk infrastruktur
• Incidenter vid el-, tele- och transportnät som kan kopplas till främmande makt.
• Cyberangrepp används både för informationsinhämtning och påverkan.
• Direktinvesteringar och teknikanskaffning utnyttjas för att kringgå sanktioner och stärka främmande makters strategiska positioner.
Terrorhot och extremism
• Högt terrorhot (nivå 4 av 5) kvarstår sedan 2023.
• Diversifierat hot: Utöver etablerade våldsbejakande miljöer ses en ökning av ensamagerande unga som radikaliseras online.
• Främmande makt som aktör: Iran och Ryssland misstänks understödja våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige.
Strategiska sårbarheter
• Bristande säkerhetsskydd i näringsliv och akademi: Företag och universitet används för teknikanskaffning och industrispionage.
• Otillräcklig lagstiftning: Säkerhetspolisen pekar på hinder i arbetet mot cyberhot och underrättelseverksamhet.
• Polarisering och demokratihot: Antistatliga narrativ och konspirationsteorier skapar grogrund för ökade konflikter och extremism.
⸻
3. Strategiska policyimplikationer
1. Förstärkt säkerhetsskydd och cybersäkerhet
• Utökad tillsyn av kritisk infrastruktur och forskningssamarbeten.
• Ökad kapacitet att hantera cyberangrepp genom samverkan mellan myndigheter och näringsliv.
2. Lagstiftningsreformer
• Utredning om nya befogenheter för Säkerhetspolisen gällande informationsinhämtning.
• Anpassning av lagar för att hantera teknikanskaffning och sanktionsöverträdelser.
3. Ökad beredskap mot hybridkrigföring
• Proaktivt arbete för att identifiera och motverka rysk, kinesisk och iransk påverkan.
• Tydligare nationell strategi för att stärka resiliensen i samhället.
4. Stärkt internationellt samarbete
• Djupare integration inom Nato och EU:s säkerhetssamarbeten.
• Ökat informationsutbyte med allierade för att hantera hot från statliga och icke-statliga aktörer.
⸻
4. Summering
Sverige befinner sig i ett försämrat säkerhetsläge där främmande makter, våldsbejakande extremister och organiserad brottslighet agerar för att destabilisera samhället. Rapporten understryker behovet av förbättrat säkerhetsskydd, uppdaterad lagstiftning och ökad myndighetssamverkan för att hantera det förändrade hotlandskapet. För beslutsfattare innebär detta ett krav på strategiska åtgärder för att stärka samhällets motståndskraft och säkerställa en hållbar nationell säkerhetsstrategi.