Sveriges säkerhetspolitik i förändring
Inspektionen för strategiska produkter (ISP) spelar en avgörande roll i Sveriges försvars-, utrikes- och säkerhetspolitik. Myndigheten ansvarar för exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden (PDA), samt granskning av utländska direktinvesteringar som kan påverka nationell säkerhet.
Den nyligen publicerade årsredovisningen för 2024 visar hur den globala säkerhetspolitiska utvecklingen, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och Sveriges inträde i Nato, har lett till en kraftigt ökad arbetsbörda för ISP. Myndighetens generaldirektör Carl Johan Wieslander framhåller i rapporten att det nya geopolitiska läget har förändrat Sveriges strategiska inriktning, vilket direkt påverkar ISP:s verksamhet.
En av de mest betydande förändringarna är införandet av den nya lagen om granskning av utländska direktinvesteringar (UDI-lagen), som trädde i kraft den 1 december 2023. Lagen syftar till att skydda svensk säkerhet genom att ISP granskar utländska investeringar i skyddsvärda verksamheter, inklusive försvarsindustrin, infrastruktur och teknologisektorn.
Export av krigsmateriel når rekordnivåer
Årsredovisningen visar att antalet ansökningar om exporttillstånd för krigsmateriel ökade med cirka 15 % under 2024 jämfört med föregående år, vilket är den högsta nivån sedan ISP inrättades 1996. Exportförfrågningarna speglar en växande efterfrågan på svensk försvarsmateriel, särskilt från Ukraina, andra europeiska länder och Sveriges Natoallierade.
Den största ökningen har skett inom avtalsärenden, där antalet ansökningar om licenstillverkning och gemensam utveckling av krigsmateriel ökade med 40 % jämfört med 2023. Detta speglar en trend där den svenska försvarsindustrin i allt högre grad samarbetar med internationella aktörer för att utveckla avancerade försvarssystem.
En särskild utveckling som nämns i rapporten är den ökade mängden ärenden som rör vidareöverlåtelse av tidigare exporterad krigsmateriel (re-export). Antalet sådana ansökningar ökade med 34 % under 2024, till stor del som en följd av det fortsatta kriget i Ukraina, där svensk materiel används av ukrainska styrkor. ISP har genom sin exportkontroll säkerställt att denna materiel inte hamnar i händerna på oönskade aktörer.
UDI-lagen: En nyckel för Sveriges ekonomiska säkerhet
Införandet av UDI-lagen har inneburit att ISP fått en ny, kritisk uppgift i att granska utländska investeringar i svenska företag och sektorer med betydelse för nationell säkerhet. Under 2024 mottog ISP 1 263 anmälningar om investeringar, där varje enskilt ärende prövades noggrant.
En viktig aspekt av lagen är att även svenska och EU-interna investeringar måste anmälas, eftersom vissa av dem kan dölja kopplingar till länder utanför EU. ISP noterar att flera anmälningar som vid första anblicken såg ut att komma från EU-länder, vid närmare granskning visade sig ha kopplingar till tredjeländer med potentiella säkerhetsrisker. I ett antal fall inledde ISP djupgående granskningar, varav fem investeringar godkändes med särskilda villkor och en investering stoppades helt.
Ett problem som lyfts fram i årsredovisningen är den ökade administrativa bördan för företag. Vissa aktörer har uttryckt oro över att de nya reglerna gör det svårare att attrahera internationella investeringar. ISP menar dock att lagens syfte, att skydda nationella säkerhetsintressen, väger tyngre än den administrativa belastningen.
Sanktioner och kampen mot sanktionsbrott
ISP:s arbete med att säkerställa efterlevnaden av EU:s sanktioner mot Ryssland och Belarus har varit en högt prioriterad fråga under 2024. Enligt årsredovisningen har myndigheten ökat sin tillsyn för att identifiera och motverka försök att kringgå sanktionerna.
Under året har ISP i samarbete med andra myndigheter granskat transaktioner och exportförfrågningar för att identifiera misstänkta kringgående upplägg. Bland annat har man granskat leveranser av produkter med dubbla användningsområden till länder i Rysslands närområde, där det finns en risk att varorna kan vidareexporteras till Ryssland.
En särskild analys av export av PDA under perioden före och efter Rysslands invasion av Ukraina visade att det fanns en viss ökning av exporten till vissa länder med starka band till Ryssland. Dock bedömer ISP att dessa ökningar i de flesta fall har legitima förklaringar och att det inte rör sig om systematiska försök att undvika sanktionerna.
Myndigheten växer för att möta nya utmaningar
Som en direkt konsekvens av den växande arbetsbördan har ISP expanderat kraftigt. Sedan 2022 har myndigheten tredubblat sin storlek och har under 2024 fortsatt att växa. Generaldirektör Wieslander betonar att myndigheten, trots de ökade uppgifterna, har lyckats hålla snäva handläggningstider.
Inom UDI-lagen har ISP en tidsfrist på 25 arbetsdagar för att pröva en investering, och myndigheten har hittills hållit dessa tidsramar med marginal. Under året inledde ISP ett tjugotal fördjupade investeringsgranskningar, där vissa processer förlängdes upp till sex månader.
För att effektivisera handläggningen har ISP implementerat nya rutiner, stärkt samarbetet med internationella partner och utvecklat metoder för att snabbare identifiera risker i exportärenden. Myndigheten har också ökat sin interna utbildning och genomfört fler tillsynsbesök än tidigare år för att säkerställa att företag följer regelverken.
Sammanfattning
ISP:s årsredovisning 2024 visar en myndighet under stark utveckling, där ökade exportvolymer, nya säkerhetsutmaningar och striktare investeringskontroller har lett till en kraftig expansion av verksamheten.
Med rekordhöga exportförfrågningar, skärpt tillsyn över utländska investeringar och en växande roll i att säkerställa efterlevnaden av internationella sanktioner, har ISP cementerat sin position som en av de viktigaste aktörerna i Sveriges säkerhetspolitiska landskap.
Samtidigt fortsätter debatten om hur Sverige ska balansera en expansiv försvarsindustri med en strikt och ansvarsfull exportkontroll. ISP:s arbete under 2024 visar att den svenska modellen, med transparens och bred parlamentarisk förankring, har fortsatt relevans i en värld präglad av ökad geopolitisk instabilitet.
Källförteckning:
1. Inspektionen för strategiska produkter, “Årsredovisning 2024”
2. Sveriges regering, “Exportkontroll och säkerhetspolitik”
3. EU-kommissionen, “Sanktioner mot Ryssland”
Key Findings från Inspektionen för strategiska produkters (ISP) årsredovisning 2024:
1. Sveriges säkerhet och geopolitiska förändringar
• Sveriges Nato-medlemskap och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har lett till omfattande förändringar i Sveriges försvars-, utrikes- och säkerhetspolitik.
• Införandet av en ny lagstiftning om granskning av utländska direktinvesteringar (UDI-lagen) stärker Sveriges säkerhet genom att ISP nu har ett utökat granskningsuppdrag.
2. Granskning av utländska direktinvesteringar
• ISP ansvarar för att granska utländska direktinvesteringar i skyddsvärda sektorer.
• Under 2024 anmäldes 1 263 investeringar för granskning.
• ISP inledde ett 20-tal fördjupade granskningar, varav ett tiotal godkändes utan villkor, fem med villkor och en investering förbjöds.
• ISP har identifierat flera fall där investeringar först framställdes som svenska eller EU-interna men senare visade sig ha extern koppling.
3. Exportkontroll och krigsmateriel
• Sveriges försvarsindustri har en växande roll i nationell och internationell säkerhet.
• Antalet inkomna ärenden om krigsmaterielexport har ökat kraftigt:
• Utförseltillstånd ökade med 15 % jämfört med 2023.
• Avtalsärenden ökade med 40 %.
• Anbudsunderrättelser ökade med 13 %.
• Vidareexport av krigsmateriel till Ukraina ökade med 34 %.
• Trots det höga inflödet har ISP lyckats upprätthålla en effektiv handläggning.
4. Sanktioner och kringgående av exportförbud
• ISP arbetar aktivt med att identifiera och motverka försök att kringgå sanktioner, särskilt de mot Ryssland.
• Under året utfördes en omfattande analys av svensk export före och efter Rysslands invasion av Ukraina.
• ISP har infört nya rutiner för att upptäcka misstänkt vidareexport av känsliga produkter.
5. Ekonomisk säkerhet och handelskontroller
• Den globala trenden går mot ökad kontroll av handelsflöden av säkerhetsskäl.
• EU överväger att införa granskning av utgående investeringar till tredje land i känsliga sektorer.
6. ISP:s växande myndighetsroll
• ISP:s uppdrag och budget har ökat markant sedan 2022, vilket har lett till en tredubbling av myndighetens storlek.
• Trots denna snabba expansion har ISP klarat sina uppgifter genom effektivisering och omfördelning av resurser.
7. Tillståndsprövning för produkter med dubbla användningsområden (PDA)
• ISP bedriver en strikt och effektiv exportkontroll av produkter med både civila och militära användningsområden.
• Antalet inkomna PDA-ärenden har legat på en stabil nivå men med ökande komplexitet.
• Export till geopolitiskt känsliga regioner har minskat, men fler företag efterfrågar förhandsbesked för att säkerställa regelefterlevnad.
8. Tillsynsverksamhet och regelefterlevnad
• ISP har genomfört 36 tillsynsbesök, vilket är en tydlig ökning från föregående år.
• Löpande tillsyn har hanterat cirka 2 000 deklarationsärenden.
• ISP har infört administrativa sanktionsavgifter på totalt 1 018 000 kronor för bristande efterlevnad.
Sammanfattningsvis visar årsredovisningen att ISP har hanterat en ökad arbetsbörda med bibehållen effektivitet. Geopolitisk instabilitet och en växande försvarsindustri har skapat större krav på exportkontroll, sanktionsefterlevnad och investeringstillsyn. Myndigheten har stärkts och vuxit i betydelse som en central aktör för Sveriges säkerhet och internationella samarbeten.