2025-02-13 14:30 CET
Rysslands aggression och växande hybridhot präglar säkerhetsläget
Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) slår i sin årsöversikt för 2024 fast att Sverige står inför en av de mest osäkra perioderna i modern tid. Rysslands fortsatta krig i Ukraina, ökande cyberhot och hybridkrigföring utgör de största hoten mot Sveriges säkerhet.
Läs hela rapporten här: Musts årsöversikt 2024
Ryssland fortsatt största hotet
Rapporten understryker att Rysslands krig i Ukraina inte bara destabiliserar Europas säkerhet, utan också direkt påverkar Sveriges strategiska läge. Must varnar för att Ryssland på sikt kan omdirigera militära resurser till Östersjöregionen och att underrättelseverksamheten mot Sverige intensifieras.
“Den ryska ledningen ser kriget i Ukraina som en del i en större konflikt med Väst och agerar därefter, även med åtgärder riktade mot Nato och Sverige”, skriver Musts chef Thomas Nilsson i rapporten.
Cyberangrepp och hybridkrigföring ökar
En av de mest alarmerande punkterna i rapporten är det ökande hotet från cyberangrepp och hybridkrigföring.
Cyberhotet mot Sverige bedöms som högt, och Must pekar ut både Ryssland och Kina som aktörer som bedriver omfattande cyberspionage. Kritisk infrastruktur, inklusive elnät, kommunikation och försvarsrelaterad industri, är särskilt utsatt.
Utöver digitala angrepp använder Ryssland också ombud för att genomföra sabotage och sprida desinformation i syfte att påverka svenska och europeiska opinioner.
“Vi ser en tydlig trend där statliga aktörer utnyttjar organiserad brottslighet för att genomföra attentat och sprida propaganda”, varnar rapporten.
Sabotagehot mot stödet till Ukraina
Ett särskilt högt hot identifieras mot det svenska militära och humanitära stödet till Ukraina. Ryssland har vidtagit åtgärder för att störa och förhindra vapenleveranser från Väst, vilket gör svenska hamnar, transportvägar och försvarsindustriella anläggningar till potentiella mål.
Iran och Kina – växande säkerhetshot
Utöver Ryssland pekar Must ut Iran och Kina som allt mer aktiva hotaktörer.
• Iran har enligt rapporten bedrivit underrättelseinhämtning i Sverige och använt organiserad brottslighet för attentatsförsök, bland annat mot Israels ambassad i Stockholm.
• Kina bedriver omfattande teknologiskt och ekonomiskt spionage där svensk forskning och innovationer är av särskilt intresse. Kinesiska investeringar i svenska företag kan innebära säkerhetsrisker.
Natomedlemskapet och nya säkerhetsutmaningar
Sveriges inträde i Nato har stärkt den nationella säkerheten, men har också inneburit nya utmaningar. Must bedömer att svenska militärer och tjänstemän i Nato nu blir mer intressanta mål för ryska underrättelseoperationer.
Rapporten lyfter också fram vikten av att Sverige anpassar sina säkerhetssystem till Natos standarder, särskilt inom kryptosäkerhet och informationsdelning.
Framtiden: Sverige måste agera snabbt
Must avslutar årsöversikten med en varning: Sverige måste anpassa sig snabbt till det förändrade säkerhetsläget.
Samverkan mellan Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och civilsamhället är avgörande för att hantera hoten från både militära och icke-militära aktörer.
“Vi lever i en farlig tid – och det kommer vi att göra under överskådlig tid”, konstaterar Musts chef Thomas Nilsson.
Läs hela rapporten
Den fullständiga årsöversikten från Must finns att läsa här: