Säkerhetspolisen har tillsammans med Nationellt Centrum för Terrorhotbedömning (NCT) presenterat sin helårsbedömning av terrorhotet mot Sverige under 2025. Rapporten pekar på en fortsatt förhöjd hotbild, där ensamagerande gärningsmän utgör det största hotet. Samtidigt har intresset för Sverige från internationella terrorgrupper avtagit något jämfört med föregående år.
Minskad uppmärksamhet, men fortsatt hot
Under 2024 genomfördes inga terrorattentat i Sverige, men landet har fortsatt betraktats som ett legitimt mål av internationella islamistiska terrororganisationer. Till skillnad från 2023, då Sverige pekades ut specifikt i propagandan till följd av koranbränningar och en islamfientlig desinformationskampanj, har omnämnandena minskat. Fokus har istället skiftat till kriget mellan Hamas och Israel, vilket dominerat den globala jihadistiska propagandan.
Trots detta bedöms Sverige inte vara skyddat från hot. NCT konstaterar att både våldsbejakande islamistiska och högerextrema miljöer fortsätter att utgöra en risk, med en ökning av minderåriga som aktörer.
Ensamagerande gärningsmän – det största hotet
Enligt rapporten kommer det främsta terrorhotet under 2025 att komma från ensamagerande individer. Dessa kan agera utifrån en våldsbejakande islamistisk eller högerextremistisk övertygelse, ofta med svag koppling till organiserade nätverk. Radikalisering sker främst online, men även fysiska mötesplatser spelar en roll.
Tillvägagångssättet förväntas vara likartat tidigare års trender: enklare attacker med skjutvapen, knivar eller fordon riktade mot oskyddade platser och symboliska mål.
Unga gärningsmän och ideologisk diversifiering
NCT varnar för en fortsatt trend med minderåriga som utförare av terrorattentat. Dessa unga aktörer har ofta en ytlig ideologisk förståelse och kan drivas av en fascination för våld snarare än en djupgående övertygelse. Detta gör att våldsbejakande extremism smälter samman med andra former av våldsutövning, såsom nätverkskriminalitet.
Rapporten pekar också på en ökad ideologisk diversifiering. I vissa fall blandas element från olika extremistiska miljöer, inklusive högerextrema, islamistiska och nihilistiska idéer.
Internationella faktorer påverkar hotbilden
Omvärldsläget fortsätter att påverka terrorhotet i Sverige. Kriget i Gaza har exempelvis inspirerat till attacker i väst, även om det inte funnits någon direkt koppling till Hamas. Internationella jihadistiska nätverk som al-Qaida och Islamiska staten (IS) har fortsatt att använda konflikten i sin propaganda.
Rapporten belyser även risken för statligt sponsrade attentat, där främmande makter använder kriminella nätverk eller andra ombud för att genomföra våldsaktioner. Iran pekas ut som en aktör med avsikt att angripa israeliska, judiska och regimkritiska mål i Sverige.
Framtida risker och beredskap
Sverige befinner sig fortsatt på en hög terrorhotnivå, där den största risken ligger i ensamagerande aktörer med tillgång till enkla vapen. Säkerhetspolisen och NCT betonar vikten av att motverka radikalisering, särskilt bland unga, samt att stärka säkerheten vid offentliga evenemang och symboliska mål.
Rapporten understryker också vikten av internationellt samarbete för att övervaka transnationella nätverk och förhindra att extremistiska aktörer får fäste i Sverige.
Källförteckning
1. Säkerhetspolisen – Bedömning av terrorhotet 2025
2. Nationellt Centrum för Terrorhotbedömning – Om verksamheten
3. Nationellt Centrum för Terrorhotbedömning – Helårsbedömning 2025 (PDF)