Norges och Sveriges säkerhetsstrategier i fokus
Norges nationella säkerhetsmyndighet (NSM) har i sin senaste rapport, Risiko 2025, varnat för ökade säkerhetshot mot landet. Samtidigt har Sverige presenterat en ny nationell säkerhetsstrategi som syftar till att stärka landets förmåga att hantera både kända och oförutsägbara hot. Båda länderna betonar vikten av att skydda kritisk infrastruktur och att vara förberedda på potentiella sabotage och cyberattacker.
Sabotagehot mot kritisk infrastruktur
I januari 2025 inledde Säkerhetspolisen i Sverige en förundersökning gällande misstänkt skada på en kommunikationskabel mellan Sverige och Lettland i Östersjön. Händelsen rubriceras som grovt sabotage och understryker den ökade risken för angrepp mot kritisk infrastruktur i regionen. Liknande incidenter har rapporterats i andra delar av Östersjön, vilket har lett till en ökad medvetenhet om behovet av att skydda undervattenskablar och annan vital infrastruktur.
Ökat beroende av satellitteknik och dess sårbarheter
Både Norge och Sverige är starkt beroende av satellitbaserade tjänster för positionering, navigering och tidsbestämning. NSM:s rapport pekar på att många verksamheter använder dessa system utan att vara medvetna om deras sårbarheter. Förlust eller manipulation av dessa tjänster kan få allvarliga konsekvenser för sektorer som logistik, finans och försvar. Norge rekommenderar utveckling av alternativa markbaserade system för att minska denna sårbarhet.
Insiderhot och digitala risker
NSM varnar för insiderhot där anställda, medvetet eller omedvetet, kan äventyra säkerheten. Fientliga aktörer försöker etablera relationer med nyckelpersoner inom organisationer för att få tillgång till känslig information. Sverige delar denna oro och betonar vikten av en stark säkerhetskultur samt övervakning av potentiella insiderhot. Dessutom pekar båda länderna på riskerna med moderna enheters elektroniska sensorer, såsom kameror och mikrofoner, som kan utnyttjas för spionage.
Gemensamma utmaningar i Östersjöregionen
Länderna runt Östersjön står inför liknande säkerhetsutmaningar. Sabotage mot undervattensinfrastruktur, cyberattacker och hybridpåverkan är hot som påverkar hela regionen. Natos medlemsstater vid Östersjön har en enhetlig uppfattning om vikten av att skydda kritisk infrastruktur och har beslutat om åtgärder för att stärka avskräckningen i området. Implementering av ny teknik för övervakning och spårning av misstänkta fartyg är en del av dessa åtgärder.
Sveriges ökade försvarsutgifter och Nato-samarbete
Som en reaktion på det försämrade säkerhetsläget planerar Sverige att öka sina försvarsutgifter med 13 miljarder kronor under 2025, vilket motsvarar en ökning till 2,4% av BNP. Detta är en del av landets strävan att uppfylla Natos försvarsutgiftsmål och stärka sin försvarsförmåga. Sveriges nyligen erhållna Nato-medlemskap innebär också ett fördjupat samarbete med andra medlemsländer för att hantera gemensamma säkerhetshot i Östersjöregionen.
Rekommendationer för stärkt säkerhet
För att möta de ökade hoten rekommenderar både Norge och Sverige följande åtgärder:
• Utveckling av alternativa system – Minska beroendet av satellitbaserade tjänster genom att utveckla markbaserade alternativ.
• Stärkt cybersäkerhet – Implementera robusta autentiseringsmetoder och förbättra incidenthanteringen.
• Ökad medvetenhet om insiderhot – Utbilda personal och övervaka potentiella riskfaktorer inom organisationer.
• Internationellt samarbete – Fördjupa samarbetet med grannländer och inom Nato för att hantera gemensamma säkerhetsutmaningar.
Sammanfattning
Norge och Sverige står inför en förhöjd hotbild där sabotage, cyberattacker och andra säkerhetsutmaningar kräver proaktiva åtgärder. Genom att stärka sina nationella säkerhetsstrategier och fördjupa det internationella samarbetet strävar båda länderna efter att skydda sin kritiska infrastruktur och säkerställa medborgarnas trygghet i en alltmer osäker omvärld.
Källförteckning
• Säkerhetspolisen, “Säkerhetspolisen utreder sabotage i Östersjön”
• Reuters, “Sweden to boost defence spending by $1.3 bln in 2025”