Open Source Intelligence (OSINT), alltså underrättelse baserad på öppet tillgänglig information, har på kort tid blivit en central del av både statlig och icke-statlig säkerhetsverksamhet. Med explosionen av sociala medier, smartphones och digitala verktyg har OSINT blivit en oumbärlig resurs för allt från journalistik till militär planering. Men samtidigt som tekniken öppnar nya dörrar, uppstår också svåra utmaningar kring etik, informationsöverflöd och pålitlighet. Är detta en revolution inom underrättelseområdet, eller bara en evolutionär förlängning av traditionella metoder?
Från militära arkiv till sociala medier: OSINT:s utveckling
Historiskt sett har underrättelsetjänster förlitat sig på hemliga källor, som human intelligence (HUMINT) och signals intelligence (SIGINT). Men med Internets framväxt och den ökade tillgången till digitala plattformar har OSINT tagit en allt större roll. Redan under 1990-talet betonade analytiker som Robert David Steele potentialen i att använda öppna källor för underrättelsearbete. Den moderna definitionen av OSINT handlar dock inte bara om att samla in information – det krävs avancerad validering, analys och kontextualisering för att omvandla data till användbar underrättelse.
Ett exempel på detta är organisationen Bellingcat, som med hjälp av OSINT lyckats identifiera ryska GRU-agenter involverade i giftattacken i Salisbury 2018. Genom att kombinera satellitbilder, passregister och sociala medier kunde Bellingcat avslöja detaljer som tidigare ansågs vara tillgängliga endast för statliga aktörer.
En demokratisk plattform eller elitens verktyg?
En av de mest omdebatterade frågorna kring OSINT är dess påstådda “demokratiserande” effekt. Det faktum att vem som helst kan använda öppna källor för att analysera globala frågor har skapat en bild av OSINT som ett verktyg för medborgare och civilsamhället. Plattformar som Twitter (X) och Reddit har blivit arenor för allt från amatöranalytiker till avancerade forskare som delar insikter i realtid.
Men verkligheten är mer komplex. Avancerade OSINT-tekniker, som utnyttjande av kommersiella satellitbilder eller algoritmer för att filtrera enorma datamängder, kräver ofta resurser som endast stater eller större företag har råd med. Detta skapar en klyfta där mindre aktörer riskerar att hamna efter. Dessutom har användningen av OSINT i vissa fall lett till oavsiktliga skador, som spridningen av felaktig information och intrång i privatlivet.
Kärnfrågor: Utmaningar och möjligheter
1. Informationsöverflöd och validering
Ett av de största problemen för OSINT-praktiker är att hantera den enorma mängden information som är tillgänglig online. Under Rysslands invasion av Ukraina har sociala medier svämmat över av bilder och videor, vilket har gjort det svårt att skilja mellan trovärdiga rapporter och desinformation. Artificiell intelligens (AI) används allt mer för att filtrera och analysera dessa datamängder, men tekniken är inte utan risker, särskilt när den används av oerfarna användare.
2. Etiska och juridiska gränser
Gränsen mellan offentlig information och intrång i privatlivet är ofta svår att dra. Ett känt exempel är “doxing”, där individer avslöjas och utsätts för trakasserier baserat på information som samlats in från öppna källor. Denna typ av praxis har fått både myndigheter och civilsamhället att efterfråga tydligare regleringar och standarder för OSINT.
3. OSINT som en del av underrättelsesamhället
En annan central fråga är hur OSINT ska integreras med traditionella underrättelsemetoder. Vissa föreslår att OSINT bör ses som en egen disciplin, medan andra ser det som en kompletterande metod. Denna debatt påverkar hur organisationer strukturerar sina resurser och utbildar sina analytiker.
Framtiden för OSINT: Mer än bara teknik
Det råder ingen tvekan om att OSINT har förändrat hur vi ser på underrättelsearbete. Men dess framgång beror inte bara på teknik, utan också på utvecklingen av digital kompetens och etiska ramar. Att säkerställa att OSINT används på ett ansvarsfullt sätt kräver samarbete mellan akademi, civilsamhälle och statliga aktörer.
Framtida forskning bör också fokusera på OSINT:s potential inom områden som klimatförändringar och global hälsa, där öppna data kan spela en nyckelroll. Samtidigt måste vi vara medvetna om att OSINT:s tillväxt också kan leda till nya risker, särskilt när verktygen hamnar i händerna på auktoritära regimer eller kriminella nätverk.
Sammanfattning
OSINT representerar en betydande utveckling inom underrättelsefältet, men det är ingen revolution. Tekniken erbjuder kraftfulla verktyg för att förstå en komplex värld, men den står inför utmaningar som informationsöverflöd, bristande etiska riktlinjer och tillgångsbarriärer. För att OSINT ska nå sin fulla potential krävs det inte bara tekniska innovationer, utan också en större förståelse för dess implikationer på samhälle, säkerhet och politik.
Källor
1. Van Puyvelde, D., & Rienzi, F. (2025)
The Rise of Open-Source Intelligence. European Journal of International Security.
https://doi.org/10.1017/eis.2024.61
2. Bellingcat (2018)
Full report: Skripal poisoning suspect Dr. Alexander Mishkin, hero of Russia.
3. Dubberley, S., Koenig, A., & Murray, D. (2020)
Digital Witness: Using Open Source Information for Human Rights Investigation. Oxford University Press.
https://global.oup.com/academic/product/digital-witness-9780198836010
4. Fiorella, G. (2023)
Notes from the digital field: Ethical dilemmas in open source research. Bellingcat.
5. Dutch Review Committee on the Intelligence and Security Services (2021)
Review Report – Automated OSINT: Tools and Sources for Open Source Investigation.
https://english.ctivd.nl/documents/reports/2021/12/22/review-report-automated-osint
6. Cooper, G., & Mutsvairo, B. (2021)
Citizen journalism: Is Bellingcat revolutionising conflict journalism? Routledge.
https://www.routledge.com/Citizen-Journalism
7. OSINT Foundation (2022)
OSINT Definitions and Principles.
https://osintfoundation.com/definitions
8. Bazzell, M. (2023)
Open Source Intelligence Techniques: Resources for Searching and Analyzing Online Information.
https://inteltechniques.com/book.html
9. Toler, A. (2020)
How to verify and authenticate user-generated content. I: Dubberley, S., Koenig, A., & Murray, D. (Eds.), Digital Witness.
https://global.oup.com/academic/product/digital-witness-9780198836010
10. Winter, C., Gallacher, J., & Harris, A. (2023)
Artificial Intelligence, OSINT and Russia’s Information Landscape. CETaS Expert Analysis.